Beili Liu från Kina står för en av de vackraste installationer på utställningen. FOTO: CAMILLA LINDBERG

Från skimrande siden till formspråk för telefoner
Årets teman för sommarutställningarna i Fiskars är serietillverkning och textilier. Här finns många icke traditionella lösningar speciellt bland de internationella konstnärernas verk. De kommer från tio olika länder.
UTSTÄLLNING

Utställning: Formens rörelse (serietillverkning), It is beautiful here (textilutställning)
Plats: Kopparsmedjan, Magasinet, Fiskars
Tid: 10-27.9, öppet dagligen kl. 11-18

Medieuppbådet brukar vara stort när Fiskars bruk slår upp dörrarna till sina sommarutställningar som redan blivit en långlivad tradition. Så är fallet också i år när de ordnas för sextonde gången. Om gamla tecken slår in kommer minst 25 000 besökare att ta del av utställningarna också i år.

– Det känns alltid lika fint att komma hit. Solen lyser på pressvisningarna och det är underbart att få ta del av all kreativitet som flödar här, säger en journalist som kommit från Helsingfors.
Bra morot för alla

Lika nöjd är glasdesignern Camilla Moberg som efter en paus på nio månader tagit itu med sommarutställningen och formgivit en mycket stilfull glasskål i fritt blåst glas. Den finns i olika pastellfärger. Isis heter den och väcker intresse.

– Det är en härlig känsla när man kommit så här långt i processen, säger hon.

För de över hundra konstnärerna som hör till Fiskars andelslag är sommarutställningarna en viktig sporre. Bland årets utställare är det flera som erkänner att många av de produkter som nu finns färdiga inte skulle ha blivit till utan en deadline. Alla deltar förstås inte varje år.
Utvecklingsprocesser visas

Som tidigare år är utställningen tvådelad. I Kopparsmedjan har man satsat på serietillverkning och där visas klassiska föremål och produkter, samt hantverksprodukter som är avsedda för serieframställning i mindre skala.

Här finns bland mycket annat skor, väskor, stolar, lampor, bruksföremål i keramik eller trä.

Utställningen synliggör samtidigt den utvecklingsprocess som många föremål genomgått hos den enskilda konstnären. Som exempel kan nämnas utvecklingslinjen i Kari Virtanens renlinjiga stolserie KV.

I andra sammanhang har man använt sig av konceptet hundra. Hundra espressokoppar, hundra porslinskedar eller hundra ringar. Utställningen omfattar även formgivning som inte enbart hör ihop med konsthantverket. En vindmölla och en energisnål ångbastu, som påminner om en liten svart kapsel, har också ett genomtänkt formspråk.

Det samma gäller Nokias mobiltelefoner. På utställningen visas i kronologisk ordning hundra av de mobiltelefoner som tagits fram under de senaste tjugo åren, med början från den tegelstensliknande Mobira cityman 900, till Nokia E 75 som den sista.
En björn och en flicka

I Magasinet har man även i år använt samma koncept som under tidigare år, det vill säga att låta ett enskilt material exponeras i all den mångfald som konstnärer från olika områden och länder kan få till stånd. Bland utställarna finns fyrtiotre konstnärer som kommer från mer än tio länder, bland dem Japan, USA, Sydafrika.

Det icketraditionella uttrycket är tydligt på utställningen, som omfattar tre våningar. Den första är en mera lekfull och färgrik uppvisning av allehanda uttryck i textil, bland dem också mera strikt grafiska.

Jag fastnar vid en dyrbar installation av Helen Dahlman, Björnen och flickan. Fritt svävande i luften syns ett björnhuvud, en röd liten filtluva och en liten kjol. På väggen finns en målning av en tung björn och en sirlig flicka. Sprödheten, utsattheten, och det ambivalenta mellan makt och underkastelse är ett av de symbolspråk som installationen förmedlar. Den är tankeväckande och stark.

I bottenvåningen finns inslag som mera mera associerar till mormors handarbeten men i ny tappning. Korstygn broderade på rostiga hinkar, eller brudestetik i vita konstellationer.

För den som enbart associerar textilier till det mjuka och kvinnliga får här ge avkall på sina uppfattningar. Flera av konstnärerna har använt sig av ljusfiber, akryl och linne som vävts fram till självlysande tygvävar som blir vackra konstverk i sig. Ron Nordström visar genom en videoinstallation att tyg och modern teknik går att kombinera.
Kinesisk legend som källa

Den vackraste installationen är ändå den som Beili Liu från Kina visar upp. Lockelse/Fall består av närmare tusen små plattor i sidentråd som är sammanlänkade med varandra och fästa i skira trådar från taket. Den bygger på den välkända kinesiska legenden om den röda tråden. För Beili Liu som nuförtiden är bosatt i USA har legendens symbolik, bland annat tro och ting som sammanlänkas också en personlig betydelse. Hon har nämligen tidigare varit gästartist i Fiskars.

– Det var i Fiskars som konstverket fick sin början. Nu är jag tillbaka här igen, allt är sammanvävt, säger hon och lyfter upp en av de små röda plattorna.

Tålamodsprövande arbete, skrattar hon.

CAMILLA LINDBERG

camilla.lindberg@vastranyland.fi

Publicerad 08.05.2009 20:04